Sveriges Kommuner och Landsting har publicerat en video där Klara Palmberg Broryd berättar, med utgångspunkt från det arbete vi tillsammans utvecklat inom Mementor, om vad som är viktigt att tänka på när du vill påverka miljöer och sammanhang som kännetecknas av stor komplexitet. Alla organisationer som kännetecknas av starka professioner är komplexa. Komplexa system kan inte “styras”. De påverkas av hur aktörerna i systemet själva agerar. Det bästa möjliga sättet att påverka aktörerna är att jobba med dom som vill, och inte lägga tid på dem som inte vill. Det gäller för de som är systemledare att göra det attraktivt för dessa självständiga aktörer att pröva nya önskvärda sätt. Viktigt är också att stödja småskaliga aktiviteter som leder i rätt riktning, och att underlätta för aktörerna att samarbeta. Klicka på bilden så får du höra mera! 

Klara_Palmberg_Broryd_01

 

När vi tänker i kategorier och lyssnar på dem som är djupt kunniga inom olika sakområden är det svårt att se vad som kan vara gemensamt mellan olika branscher och områden. Mementor har under 10 års tid arbetat med uppdrag i så skilda verksamheter som hälso- och sjukvård, kärnkraftsindustri, socialtjänst och stadsbyggnad. Uppdragen har i de allra flesta fall kännetecknats av komplexa utmaningar i verksamheter som är hårt reglerade och organiserade i strukturer som syftar till att uppnå ordning, säkerhet, likabehandling och/eller andra vällovliga mål.

fullsizerender-4

Mementor har hela tiden arbetat i gränslandet mellan teori och praktik. Klara Palmberg-Broryds avhandling Beyond process management ger en tydlig teoretisk bas. Klara arbetar nu som strategi- och förnyelsedirektör i Nacka kommun och har på flera olika sätt tagit med sig sin teoretiska kunskap till den praktiska verklighetens utmaningar i en storstadskommun, som ska bygga 20 000 nya bostäder och växa på många olika områden. Klara har sammanfattat sitt arbete med att driva förnyelse i komplexa miljöer som t ex stadsbyggnad i en artikel som är publicerad i tidningen Kvalitetsmagasinet under rubriken ”Teori möter praktik” Att driva förnyelse i komplexitet

Innehållet i denna artikel har mycket gemensamt med ett annat komplext område som i vissa sammanhang fått rubriken ”kunskapsstyrning” inom hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvård är en verksamhet som sällan låter sig ”styras” och därför kanske begreppen kunskaps- och beslutsstöd är mer relevanta. Om vi lägger till utmaningen att digitalisera detta kunskapsstöd så att det på ett smart sätt blir tillgängligt i de journalsystem som används i det dagliga arbetet hos vårdgivare runt om i landet så når komplexiteten än högre nivåer. Mementor arbetar för närvarande med ett initiativ för att kunna digitalisera medicinskt beslutsstöd och artikeln innehåller mycket relevans för detta initiativ.

I dagarna har Institutet för Framtidsstudier kommit med en rapport ”Bortom IT - Om hälsa i ett digitalt samhälle”. http://www.iffs.se/media/22074/bortom-it_low.pdf  Denna rapport utgår från samma teoretiska bas som Klaras avhandling innehåller. Rapporten drar också samma slutsatser när det gäller att hantera utmaningarna inom det område som hittills har kallats ”E-hälsa”.

img_4255

Vi vill passa på att önska en skön jul- och nyårshelg och hoppas att den ger tid för reflektion samt tankar på det nya året.

Margareta och Lars

Vilken dag, full vinter i Stockholm i början av november med minst 3 dm nysnö och ett valresultat i USA som även det visar på hur oförutsägbar verkligheten är.

extremt-vinter-och-valklimat

Om vi flyttar oss från vädret och politiken till ett annat komplext område som kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård, så är det uppenbart att det finns många olika kraftfält som påverkar utvecklingen av hur kunskap kan bidra till bättre diagnos- och behandlingsmetoder. Och om vi dessutom lägger till hur detta stöd ska kunna implementeras i vårdens IT-miljöer, så att stödet verkligen kan användas i den dagliga vårdverksamheten, får vi en rejält ökad komplexitet.

Mementor har i olika uppdrag länge varit engagerade i det område som ibland benämns ”kunskapsstyrning” inom vård och omsorg. Klara Palmberg-Broryds avhandling ”Beyond Process Management”, som utgör en del av basen i Mementors syn på utveckling, beskriver att vår tid behöver mer än ”linjära” utvecklingsmetoder. Länk till avhandlingen: Beyond process management

Stora förhoppningar har knutits till att ett nytt modernt IT-stöd för hälso- och sjukvården i de stora regionerna i landet (med kommunalt samarbete) skulle kunna ”lösa” de utmaningar som finns. Vi kan nu notera att detta samarbete kring en gemensam upphandling som skulle resultera i ett samlat IT-stöd inte verkar bli av i nutid. Respektive region gör istället sina egna val utifrån den situation man befinner sig i.

Den statliga utredningen ”Effektiv vård”, SOU 2016:2, http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf, som kom i våras, tar på många ställen upp behovet av mer samlat förhållningssätt, bl a med dessa ord: Kunskapsstöden måste vara lätta att nå, vilket betyder att de helst bör vara integrerade i journalsystemen eller på annat sätt lätt nåbara. De behöver vara lätta att använda, vilket betyder att de behöver vara korta och ha karaktären av beslutsstöd. Utredningen uttryckte stora förhoppningar på den gemensamma upphandling av journalsystem som nu alltså inte ser ut att bli av.

Vi tror att utveckling i ett komplext adaptivt system som ”IT-baserad kunskaps- och beslutsstöd inom vård och omsorg” måste utgå från de principer som gäller utveckling i komplexa adaptiva system. Dessa principer finns väl beskrivna i den populär-vetenskapliga artikel skriven av Klara Palmberg Broryd och publicerad i tidningen Fysioterapeuten http://www.fysioterapi.se/admin/filer/Fysioterapi_nr3_13_forskningpagar.pdf

Hur gör man då istället? Lars Palmberg, seniorkonsult på Mementor Ledarskap med mångårig erfarenhet från utveckling inom E-hälsoområdet inom Stockholms läns landsting och nationellt har skrivit ett ”White paper”, Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård, som behandlar detta med att integrera medicinskt kunskaps- och beslutsstöd i olika journalsystem på ett samlat sätt genom att utnyttja en gemensam öppen plattform. Läs mera och hämta White paper på: Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps-­‐ och beslutsstöd inom hälso-­‐ och sjukvård

Den värld vi lever i är mer sammankopplad och ömsesidigt beroende än någonsin. Information, varor, tjänster och idéer rör sig snabbt på en globalt plan. Utmaningarna för nationer och organisationer att hantera denna öppenhet och dynamik har aldrig varit större. Det är lockande att försöka hitta enkla ”förklaringar” och enkla ”lösningar” för att hantera komplexa utmaningar i samhället och för den delen även i de organisationer som vi verkar i.

 

 

Det som är komplext kan inte förenklas! Det finns många mörka moln på den internationella himlen och handlingsbara alternativ saknas fortfarande för att hantera konflikter på annat sätt än med våld. Även inom organisationer och särskilt stora organisationer finns det mycket komplexitet. Det är lockande att lansera en ny ”idé”, ”metod” eller för den delen en ny ”ledare”.  Inom politiken är ju detta uppenbart.

Men det är ju inte ledaren i sig utan det ledarskap som hen utövar som har betydelse. Att leda i komplexitet ställer andra krav på ledarskapet än att leda ett sammanhang som är komplicerat. Vi anser att det är av stor betydelse att se skillnaden mellan det som är komplicerat och det som är komplext. Det som är komplicerat kan med hjälp av ”lösningar” göras enklare och där kan ett ”starkt” ledarskap hjälpa till med att införa sådana lösningar. I komplexa miljöer är ett sådant ledarskap otillräckligt, ibland helt kontraproduktivt eller i värsta fall totalt destruktivt. I världshistorien finns ju fruktansvärda exempel på detta.

Komplexitet kräver ett annat ledarskap, eftersom ledaren inte kan ”styra” hur saker och ting ska utföras eller vara. Mementor arbetar med angreppssätt för att möta och hantera komplexitet. Det är inte någon ”metod”, eftersom systematiska metoder inte fungerar särskilt bra i komplexa miljöer. Istället kallar vi det för ”angreppssätt”.

Mementor kan på olika sätt bistå organisationer som ofta möter och behöver hantera komplexitet. Läs mer här

Mementor har under februari-mars genomfört ett uppdrag för Socialförvaltningen i Solna stad med fokus på den enhet som har socialtjänst för ungdomar som sitt ansvar. Enheten arbetar både med myndighetsuppgifter och med att koordinera insatser av olika slag för de ungdomar som finns inom Socialförvaltningens ansvar.

Syftet med uppdraget var att identifiera olika utvecklingsbehov, arbetsformer och möjliga nya sätt att organisera verksamheten som bidrar till att möta de krav som på olika sätt finns. Framförallt för att kunna leva upp till de kvalitetslöften som Solna stad har lovat hålla och som medför att man som enhet behöver kunna samverka nära andra enheter inom och utanför kommunen.

Lars Palmberg

Uppdraget handlade om att om att skapa en bild av nuläge och önskat läge genom intervjuer och dokumentstudier som sedan utgjorde underlag till ett gemensamt interaktivt arbetsmöte. Arbetsmötets mål var att skapa gemensamma bilder och ta fram handlingsbara alternativ. Socialtjänsten för ungdomar i en kommun är i sig en komplex verksamhet. Den är också del av andra komplexa adaptiva system som andra myndigheter, vård och omsorgsaktörer, familjer och vårdnadshavare.  Mementor bidrog med teori kring att arbeta och utveckla verksamhet och tjänster i komplexa miljöer. Mementor var också stöd i arbetet med att åstadkomma gemensamma bilder för det fortsatta utvecklingsarbetet i verksamheten.

Den 22 februari 2016 höll Margareta i en workshop på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon berättade om sin egen kunskapsresa och om sitt arbete och sina erfarenheter av ledarskap och utveckling i hälso- och sjukvården. Margareta ställde sig tidigt frågan om vem det är som egentligen bestämmer i hälso- och sjukvården. Och under de snart fyrtio åren hon har arbetat i och nära denna “bransch” så väntar hon fortfarande på svaret. Kanske är det därför hon intresserat sig så för Komplexa Adaptiva System (KAS), där teorin säger att ingen av de inblandade har mer än 15 % påverkan på systemet, oavsett position i hierarkin.

Bild4

Mementor har sedan starten av företaget för 10 år sedan bl a arbetat med att förmedla och tillämpa den kunskap kring ledarskap och förbättringsarbete som växt fram under ett mångårigt samarbete mellan Sverige och Institute for Healthcare Improvement (IHI) i Boston. Koncepten kring metoder och modeller som Genombrott, Idealized Design, Värdekompassen och inte minst ”Triple Aim” behöver kompletteras med kunskaper och färdigheter om ledarskap för att kunna skapa rörelse och riktning i komplexa system.

I tidigare uppdrag för SKL har Mementor undersökt och beskrivit vikten av nationella stödstrukturer. Hur kan man bygga framgångsrika stödstrukturer - är ett kunskapsunderlag som år 2013 togs fram i samband med projektet “Ledningskraft”. “Ledningskraft” handlade om att förbättra vård och omsorg om de mest sköra äldre i vårt samhälle, men modellerna och angreppssätten är generella och kan tillämpas av alla som arbetar med utvecklings- och förbättringsarbete i komplexa miljöer där traditionella “top-down”-metoder inte fungerar. Kunskapsunderlaget är uppdaterat i februari 2016.

IMG_2289

Ett nytt år har börjat. Nya tag och kanske också nya tankar. Vi har ägnat tiden under helgerna åt att vara ute på skidor, nästan varje dag. Vi har också läst en hel del om hur det som vi äter också påverkar våra kroppar. Och då både i form av ”livsmedel” och i form av ”läkemedel”.  Det är intressant att betrakta dessa två ”medel” för hälsa. Vi kan konstatera att det finns många starka krafter som påverkar.  Kommersiella aktörer (”Big Food” och ”Big Pharma”) har stora intressen av att de produkter man investerat i, kan säljas. Olika myndigheter som ”reglerar och rekommenderar” har en viktig uppgift att agera på ett trovärdigt sätt.

Mementor har i många år haft våra kunskaper kring ”komplexa adaptiva system” som referenspunkt för många av uppdragen. Ofta har det handlat om uppdrag kring organisering och styrning av olika organisationer inom området välfärdstjänster. Teorierna om ”komplexa system” är lika tillämpliga på samhällsnivå. Hur individer tänker och agerar, t ex kring sådant som påverkar hälsan är definitivt ett komplext område.

En person som spanat på detta är Nisse Simonsson, pensionerad läkare, specialist i kirurgi och som verkat i ledande roller i den offentliga hälso- och sjukvården.  Han skrev bl a en bok ”Hjärnbruk” 2004 som fick bred spridning och har fortsatt skriva och föreläsa om hjärnan och om hjärnhälsa. Han har på senare år intresserat sig allt mer för att såväl läkemedelsbehandlingar och som kostrekommendationer kan ge sken av att vara baserade på ”evidens”, men att det kanske inte alls förhåller sig så. Hans spaning utgår både från den information som finns i form av vetenskapliga rapporter och utifrån egna erfarenheter från läkemedelsbehandlingar och hur dessa påverkat den egna hälsan. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nisse_Simonson

Skärmavbild 2016-01-18 kl. 13.47.54

Nisse Simonsson som öppet idag ifrågasätter ”sanningar”, som vi, och för den delen många av hans läkar-kollegor lärt sig, är verkligen en folkhälsoupplysare. När blir en ”sanning” en sanning i de breda lagren kan man undra? När börjar man på allvar ta hänsyn till nya rön inom vården när det gäller råd om kost och hälsa? När görs samma ”kunskap” tillgänglig för såväl vårdprofessionella som patienter och invånare? Följ gärna Nisse på Facebook.

Mycket av grundläggande biokemiska kunskaperna om hur kroppen hanterar både läkemedel och livsmedel finns, men hur ska de kunskaperna tillämpas i kostråden? Måste inte vården börja betrakta kost som ”läkemedel”, inte bara som ”näringsintag”? Vilken aktör tänker på helheten när ansvaret för de mest sköra i samhället är delat mellan kommun och landsting?

Mementors utmaning nu är att fundera på hur vi, med våra kunskaper om förändring och utveckling i komplexitet, skulle kunna bidra inom dessa områden.  Vi upplever det som viktigt och nödvändigt!

IMG_8907Nu går 2015 mot sitt slut. Vi, Lars och Margareta, har haft ett gott år i Mementor. Under “Projekt” kan du läsa ett urval av vad vi sysslat med under året. Mycket har handlat om Innovationer och eHälsa men också om stöd till ledar- och verksamhetsutveckling. Vi har också, som du kan se nedan, varit i Sydafrika och följt upp och fått ta del av det underbara arbete som A Reaching Hand och Karin Hoole och hennes medarbetare stöjder och utvecklar där. Vi skickar inga andra julhälsningar än denna till våra samarbetspartners och kunder i Sverige, utan fortsätter vårt stöd till Sydafrika.  Snart är det dax för oss att dra till fjälls. Gondolen på Funäsdalsberget väntar. Vi önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt 2016!

Nyligen kom vi hem från en 10-dagars resa till Kapstaden. Det är vårt fjärde besök i detta mångfacetterade land. Vi har fått flera nära kontakter där och Mementor har sedan första besöket hösten 2008 bidragit till ”A Reaching Hand”, en lokal NGO hjälp- och stödorganisation i Kapstaden. Läs mer på www.areachinghand.com

IMG_2152

Mementor har under företagets snart 10-åriga historia arbetat med uppdrag i komplexa miljöer. I sådana sammanhang är det sällan meningsfullt eller ens möjligt att styra verksamheten på enbart ett ”hierarkiskt” sätt. Istället krävs också ett systemiskt tänkande och ledarskap. Peter Senge har länge hävdat att ett sådant förhållningssätt behövs för att möta en komplex värld. I en artikel som publicerades för ett år sedan beskriver han detta ledarskap och lyfter fram Nelson Mandela som en förebild. http://ssir.org/articles/entry/the_dawn_of_system_leadership

Utmaningarna i Sydafrika är fortfarande mycket stora, men samtidigt kan vi se en påtaglig positiv anda i lokalsamhället. Det finns ett socialt entreprenörskap som vi under våra dagar i Kapstaden fick se flera exempel på. Dessa initiativ bygger på ett mångdimensionellt ledarskap där människor är viktiga och inte bara ”kuggar i ett maskineri”. Det känns som att det förhållningssätt vi mötte på många sätt är ett arv från Nelson Mandela, som nu lever vidare.

Det är också väldigt relevant att ha Senges tankemodeller om “System Leadership” i åtanke när vi träffar människor som engagerat arbetar för att bidra till utveckling av lokalsamhället i Kapstaden. Vi kan se att man också lyckas kombinera detta med ett affärsmässigt tänkande. Det ger förstås möjlighet till en långsiktigt hållbar ekonomi.

Under våra dagar i Kapstaden besökte vi dessa verksamheter:

Daghem i kåkstaden Khayelitsha som med små medel driver en stor verksamhet, till glädje för många barn.  http://www.areachinghand.com/projects/a_reaching_hand_kindergarten_dagis

IMG_2896

 

 

 

Ledarskap på dagis

 

 

 

 

IMG_2894

 

 

 

 

 

 

Sheila’s restaurang i Langa, ett av de bostadsområden i Kapstaden som upprättades när apartheid infördes. Nu kan man se att vissa i Langa fått det bättre på senare år då en del hus renoverats. Men det finns också arbetslöshet och fattigdom kvar i Langa. Restaurangen erbjuder afrikansk buffé och live-marimba musik. http://www.lelapa.co.za

Art In the Forest – Vid en grusväg vid Constantia Nek där vi bodde finns en häpnadsväckande Bauhaus-byggnad från 1956. Den ligger inbäddad i skogen nedanför Taffelberget och har en fantastisk utsikt över Constantia och False Bay.  I byggnaden finns ArtIntheForest som är en ateljé med keramik i världsklass https://www.facebook.com/artintheforest/ Man har stort socialt engagemang och erbjuder barn från familjer med små resurser, men med intresse och talang för keramik, kurser efter skolan.

T-bag Company har utifrån en mycket enkel idé att återvinna begagnade te-påsar skapa fantastiska produkter som ger arbetstillfällen och yrkesstolthet: http://www.tbagdesigns.co.za

Khayelitsha Cookies driver ett bageri och erbjuder arbetstillfällen till många kvinnor enligt principen ”learn to earn”. Företaget har ägare som till 51% är svarta och anställda kan efter en tid erbjudas delägarskap i företaget. http://khayelitshacookies.co.za/k2/

Vi fick också tillfälle att en kväll delta i ett möte med Rotary i Constantia. Constantia är en ”förort” till Kapstaden med vingårdar och grönskande trädgårdar vid foten av Taffelberget. Våra reflektioner från Rotary-besöket är att man har ett stort engagemang för utmaningarna i det sydafrikanska samhället och en stark vilja till att stödja utveckling baserad på öppenhet och mångfald. Öppenhet och mångfald kännetecknade också de medlemmar i Rotary-klubben som vi träffade den kvällen.

Man kan reflektera över om det är så att småskaliga krafter kan ge större effekter i utvecklingsländer än vad t ex större biståndsorganisationer förmår. A Reaching Hand är ett exempel på en NGO som med minimal organisation ser till att de ekonomiska medlen snabbt kommer till nyttig användning. Åtminstone kan man anta att det är så när det gäller social och ekonomisk utveckling i komplexa miljöer. De boende i kåkstäderna runt Kapstaden har oftast tillgång till en infrastruktur. Det finns asfalterade vägar, el, vatten- och avlopp och någon sorts belysning under de mörka timmarna. Där har “samhället” en uppgift. Det är en bra början start, men för social och ekonomisk utveckling krävs andra drivkrafter och ett annat ledarskap.

De småskaliga affärsdrivande verksamheter vi mötte har ett starkt engagemang för lokalsamhället och ”investerar” med mycket begränsade resurser i individer som kan bidra till en hållbar lokal utveckling.

IMG_3067Man kan också konstatera att vi träffat flera starka kvinnor som utövar ledarskap, vare sig det är för att upprätthålla en familj som då inkluderar både egna och barn utan egna föräldrar, eller om det är för att driva ett företag. I de verksamheter som vi besökte var kvinnor ledare, och de uttryckte sig på ett systemiskt och inkluderande sätt.

 

image
Det har gått några veckor sedan vi var på Lofoten. Vi ledde en workshop i Mortsund med deltagare från olika organisationer inom vård och omsorg. Arrangör var “Forbedringsnettverket Lofoten” som möts ett par gånger per år.
Denna workshop hade temat Att leda och utveckla i komplexitet.
Vi fick starka intryck av Lofotens natur där hav och vilda fjäll möts och där olika ljusförhållanden skapar intensiva visuella upplevelser. Det var också spännande att möta de professionella från olika vård- och omsorgsorganisationer och lyssna på hur man försöker möta utmaningarna som finns på Lofoten. Sjukhuset på Lofoten ingår i Helseforetak Nordland och är en del av den stora statliga “sjukhuskoncern” som alla offentligt drivna sjukhus numera ingår i. Men de som är verksamma i Lofotens sjukhus är också en del av det “komplexa adaptiva system” för vård och omsorg som finns på Lofoten och där kommunerna ansvarar för primärvård och omsorg. Forbedringsnettverket är en intressant arena där människor från dessa organisationer möts för gemensamt lärande och gemensamt utvecklingsarbete. I nätverket finns också en person med som representerar invånare/patientperspektivet.
image
Vi fick möjlighet att dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter kring ledningsarbete i komplexitet och patientinvolvering via Internet. Deltagarna i nätverket fick också tillfälle under workshopen att konkret arbeta med de utvecklings- och samarbetsprojekt som man bedriver inom ramen för nätverket. Det finns mycket att lära för andra som också arbetar i liknande komplexa adaptiva system, men kanske inte ens inser att det faktiskt förhåller sig så. Vi behöver begrepp för att förstå och kunna tala med varandra om det.  Mementor har en sådan teoretisk ram och vi kan bidra med den och våra praktiska erfarenheter.
Vi kommer att följa arbetet på Lofoten framöver och vi är övertygade att deras Forbedringsnettverk gör skillnad för invånarna.
image
På bilden ses de som är motorer i nätverket, Trude, Berit och Lars tillsammans med Lars från Mementor.

Older Posts »