Vi lever i en värld i förändring

Utvecklingen i samhället går idag snabbare än någonsin tidigare. Teknikutvecklingen skapar möjlighet för bl.a. globalisering, innovativ tillverkning och produktion och ett socialt nätverkande vi sällan tidigare skådat. Den driver också på den ekonomiska utvecklingen i samhället, nya företag och länder etablerar sig och konkurrensen ökar. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen driver på och påverkar hur vi människor agerar, interagerar och hur organisationerna vi befinner oss i fungerar. Vi är mitt i det länge förutspådda informationssamhället där vårt dominerande redskap är datorn, vår största resurs är vår kunskap och fokuseringen på individen är större än tidigare. Min forskning fokuserar på om sättet vi vanligtvis organiserar oss och leder våra organisationer räcker till för att hantera den verklighet och de utmaningar vi står inför?

Inom företag och organisationer har den funktionella, hierarkiska organisationen länge varit den dominerande modellen. Metaforen har varit maskinen och byggt på en tämligen naturvetenskaplig grund utifrån specialisering och analys av delar. Under 1990-talet spreds processorientering och processledning som ett kompletterande synsätt på organisationen. Flöde är metaforen för processer fokus låg på kopplingar mellan organisationens delar och utveckling av kedjor av aktiviteter. Många organisationer började arbeta med processkartor och flöden för att skapa effektivitet och kundnytta som den funktionella, hierarkiska organisationen inte alltid lyckats uppnå. På senare år har både studier och praktik visat att processorientering kan vara nödvändigt, men inte tillräckligt.

Komplexiteten i samhället och organisationerna ökar

Vi lever i ett samhälle där komplexiteten ökar och de funktionella eller linjära organisationerna vi skapat har ofta svårt att stötta de utmaningar vi står inför. Våra välfärdssystem finansieras med både offentliga och privata medel (t.ex. staten, arbetsgivare, landsting och försäkringsbolag) och tjänsterna levereras i ökande utsträckning av såväl privata som offentliga anordnare/leverantörer genom upphandling och konkurrens. Pressen på produkt- och teknikutvecklare att krympa tiden till marknad är enorm och mycket av utvecklingen sker i interaktion med användarna. Internet ger ökad möjlighet till jämförelser exempelvis vad gäller pris (PriceRunner.se), tillgänglighet i vården (Vårdguiden.se), vårdresultat (Öppna Jämförelser, skl.se) och resultat i skolan (JämförareN jamforaren.nacka.se) vilket stärker förutsättningarna för konkurrens. Frågan kvarstår om sättet vi vanligtvis organiserar och leder våra organisationer räcker till för att hantera den verklighet vi står inför?

I sin strävan att finna nya förklaringsmodeller till de fenomen och problem som inte låter sig förklaras eller påverkas av dagens förenklade och reduktionistiska synsätt och organisationsformer har vissa forskare och praktiker sökt sig mot komplexitets- och kaosteori. Kaosteorin betraktar organisationen som ett levande, självorganiserande system; komplext och självanpassat. Centrala begrepp är emergens, självorganisering, adaption, sam­evolu­tion och enkla regler. Tillämpningar av organisationer som komplexa system har nu också börjat studeras inom managementforskningen. Dock är det kanske framför allt inom praktiken, ute i organisationer, somorganisering, ledarskap och styrsystem som kan kopplas till logiken kring komplexa system utvecklas och prövas.

För att utveckla och etablera nya modeller är metaforer och begrepp viktiga. “You don’t see something until you have the right metaphor to let you perceive it” (Kuhn, 1962). När det gäller metaforer för organisering och styrsystem baserat på teorin kring komplexa system hämtas mycket inspiration från naturen, fågelflockar, myrstackar och insektssvärmar t.ex. Dock står sig dessa metaforer ofta svagt mot de starkt etablerade och utvecklade bilderna av schemat över den funktionella organisationen och metaforen om organisationen som en maskin med fokus på delar, funktioner och specialiteter. Idag saknas i stor utsträckning etablerade metaforer och begrepp för hur man faktiskt kan leda och styra en organisation som är tillräckligt flexibel, kompetent och följsam för att möta de utmaningar som finns i vårt samhälle idag. Syftet med min forskning är att utveckla metaforer och begrepp för styrning och ledning av organisationer utifrån principer för komplexa adaptiva system.

För mer information och kontakt: klara.palmberg@mementor.se eller 076-8949749