Ett nytt år har börjat. Nya tag och kanske också nya tankar. Vi har ägnat tiden under helgerna åt att vara ute på skidor, nästan varje dag. Vi har också läst en hel del om hur det som vi äter också påverkar våra kroppar. Och då både i form av ”livsmedel” och i form av ”läkemedel”.  Det är intressant att betrakta dessa två ”medel” för hälsa. Vi kan konstatera att det finns många starka krafter som påverkar.  Kommersiella aktörer (”Big Food” och ”Big Pharma”) har stora intressen av att de produkter man investerat i, kan säljas. Olika myndigheter som ”reglerar och rekommenderar” har en viktig uppgift att agera på ett trovärdigt sätt.

Mementor har i många år haft våra kunskaper kring ”komplexa adaptiva system” som referenspunkt för många av uppdragen. Ofta har det handlat om uppdrag kring organisering och styrning av olika organisationer inom området välfärdstjänster. Teorierna om ”komplexa system” är lika tillämpliga på samhällsnivå. Hur individer tänker och agerar, t ex kring sådant som påverkar hälsan är definitivt ett komplext område.

En person som spanat på detta är Nisse Simonsson, pensionerad läkare, specialist i kirurgi och som verkat i ledande roller i den offentliga hälso- och sjukvården.  Han skrev bl a en bok ”Hjärnbruk” 2004 som fick bred spridning och har fortsatt skriva och föreläsa om hjärnan och om hjärnhälsa. Han har på senare år intresserat sig allt mer för att såväl läkemedelsbehandlingar och som kostrekommendationer kan ge sken av att vara baserade på ”evidens”, men att det kanske inte alls förhåller sig så. Hans spaning utgår både från den information som finns i form av vetenskapliga rapporter och utifrån egna erfarenheter från läkemedelsbehandlingar och hur dessa påverkat den egna hälsan. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nisse_Simonson

Nisse Simonsson som öppet idag ifrågasätter ”sanningar”, som vi, och för den delen många av hans läkar-kollegor lärt sig, är verkligen en folkhälsoupplysare. När blir en ”sanning” en sanning i de breda lagren kan man undra? När börjar man på allvar ta hänsyn till nya rön inom vården när det gäller råd om kost och hälsa? När görs samma ”kunskap” tillgänglig för såväl vårdprofessionella som patienter och invånare? Följ gärna Nisse på Facebook.

Mycket av grundläggande biokemiska kunskaperna om hur kroppen hanterar både läkemedel och livsmedel finns, men hur ska de kunskaperna tillämpas i kostråden? Måste inte vården börja betrakta kost som ”läkemedel”, inte bara som ”näringsintag”? Vilken aktör tänker på helheten när ansvaret för de mest sköra i samhället är delat mellan kommun och landsting?

Mementors utmaning nu är att fundera på hur vi, med våra kunskaper om förändring och utveckling i komplexitet, skulle kunna bidra inom dessa områden.  Vi upplever det som viktigt och nödvändigt!

Publicerad i: Aktuellt |