Att navigera i komplexitet, och att driva utveckling i komplexa system, känns ofta som att ha landat i en helt ny värld utan tillgång till en karta. I augusti 2021 släpps boken som Klara skrivit som kan hjälpa dig att navigera i det komplexa.

Boken riktar sig till dig som i ditt yrkesliv behöver förstå vad komplexitet är och veta hur du på bästa sätt tar dig framåt när uppgifterna som ska lösas är just — komplexa. Men vad är egentligen komplexitet? Vi använder gärna detta ord när vi tycker att något är svårt, kanske rent av omöjligt. I denna bok visar Klara hur vi skiljer på vad som är enkelt, komplicerat eller komplext. På ett pedagogiskt sätt lär vi oss att hantera det enkla och komplicerade var för sig så att vi får tid och energi att hantera det komplexa på rätt sätt.

Baserat på sin forskning, arbetet inom Mementor och sin erfarenhet som chef presenterar Klara både fem strategier för att lyckas i komplexitet och hur vi kan leda helheter.

Boken kommer ut i augusti 2021 och kan förbeställas här: https://volanteshop.com/bok/komplexitet/

Nu vill Mementor vara med och ta nya kliv för att underlätta för vårdens professionella att få användning för all paketerad kunskap, och för att Sverige ska närma sig Vision e-hälsa 2025!

”Det ska vara lätt att få del av den information som behövs för att kunna utföra arbetsuppgifterna och bästa möjliga kunskap eller evidens ska finnas tillgänglig i varje möte. Den digitala arbetsmiljön behöver stödja de processer som medarbetarna verkar i”.   (Inriktningsmål 2020-2022 för Vision e-hälsa 2025)

Det finns stora förhoppningar om att vårdens processer kan förbättras via så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF). Staten satsar förhållandevis stora belopp på ett arbete där sjukvårdshuvudmännen och deras kliniska företrädare ska komma överens om den för patientsäkerheten bästa processen. Cancerområdet var först ut och nu påbörjas ett liknande, av SKR samordnat arbete, inom andra vårdområden. Detta arbete pågår samtidigt som SKR tillsammans med regionerna har tagit fram en struktur för att arbeta med det som fått beteckningen ”kunskapsstyrning”.

Flera statliga utredningar har under de senaste åren lyft fram behovet av det ska finnas ett stöd för standardiserade vårdförlopp och annat kunskapsstöd i de journalsystem och digitala verktyg som används i vården.

Sverige har alla förutsättningar för att kunna åstadkomma detta i sina journalsystem, teknik och kompetens finns. Det finns också öppna lösningar för att hantera det gemensamt framtagna kunskapsstödet och de gemensamt framtagna vårdprocesserna (förloppen), så att de inte blir ”inlåsta” i enskilda kommersiella lösningar.

Det finns (en vällovlig) förhoppning om att ordnade strukturer för beredning av beslutsunderlag och beslut är tillräckliga för att realisera alla mål, även de som kännetecknas av hög komplexitet.  Det är som om det underliggande budskapet är: ”Nu har vi ju bestämt och förankrat i ledningen hur vårdförloppet ska gå till, och vi har också dokumenterat det i ett digitalt läsbart dokument. Det är ju bara att läsa dokumentet och göra rätt”.

Men är detta tillräckligt i vårdens komplexa vardag med många olika patientkontakter varje dag? Sannolikt inte. Att som vårdprofessionell då hålla koll på dessa dokument, samtidigt som patientarbetet pågår, är knappast görligt.

Eftersom vi tror att hälso- och sjukvården är ett Komplext Adaptivt System så anser vi att det behövs nya angreppssätt för att skynda på önskvärd utveckling.

”Som systemhållare eller systemledare är man ansvarig för systemets resultat och utveckling, utan att vara traditionell linjechef över alla aktörer. När man inte är hierarkisk chef över alla aktörer så måste man använda andra angreppssätt för att leda systemet än de traditionella”.

Mementor Ledarskap gjorde för tre år sedan ett “upprop” för ett öppet koncept, som nu, dock alltför sakta, växer fram för ett gemensamt kliniskt besluts- och processtöd i olika journalsystem. Mementor fungerade också under den tidiga proof of concept-fasen våren 2017 som koordinator mellan aktörerna, tillsammans med RCC Stockholm-Gotland. En fas som sedan ledde till realisering och vidare till genomförande av piloten för SVF vid välgrundad misstanke om prostatacancer. Piloten har kunnat verifiera att den CDS (ClinicalDecisionSupport) – plattform som används, fungerar väl ihop med journalsystemet TakeCare. Detta borde prövas för fler förlopp, på flera olika ställen i landet och med andra journalsystem!

Läs mer om piloten här; https://sjukhus.sophiahemmet.se/press/stod-till-lakarbeslut-for-battre-cancervard/

Numera har vi vår bas både i Saltsjöbaden och Härjedalen. Är du intresserad, läs mer under rubrikerna ovan.

Sveriges Kommuner och Landsting har publicerat en video där Klara Palmberg Broryd berättar, med utgångspunkt från det arbete vi tillsammans utvecklat inom Mementor, om vad som är viktigt att tänka på när du vill påverka miljöer och sammanhang som kännetecknas av stor komplexitet. Alla organisationer som kännetecknas av starka professioner är komplexa. Komplexa system kan inte “styras”. De påverkas av hur aktörerna i systemet själva agerar. Det bästa möjliga sättet att påverka aktörerna är att jobba med dom som vill, och inte lägga tid på dem som inte vill. Det gäller för de som är systemledare att göra det attraktivt för dessa självständiga aktörer att pröva nya önskvärda sätt. Viktigt är också att stödja småskaliga aktiviteter som leder i rätt riktning, och att underlätta för aktörerna att samarbeta. Klicka på bilden så får du höra mera! 

När vi tänker i kategorier och lyssnar på dem som är djupt kunniga inom olika sakområden är det svårt att se vad som kan vara gemensamt mellan olika branscher och områden. Mementor har under 10 års tid arbetat med uppdrag i så skilda verksamheter som hälso- och sjukvård, kärnkraftsindustri, socialtjänst och stadsbyggnad. Uppdragen har i de allra flesta fall kännetecknats av komplexa utmaningar i verksamheter som är hårt reglerade och organiserade i strukturer som syftar till att uppnå ordning, säkerhet, likabehandling och/eller andra vällovliga mål.

Mementor har hela tiden arbetat i gränslandet mellan teori och praktik. Klara Palmberg-Broryds avhandling Beyond process management ger en tydlig teoretisk bas. Klara arbetar nu som strategi- och förnyelsedirektör i Nacka kommun och har på flera olika sätt tagit med sig sin teoretiska kunskap till den praktiska verklighetens utmaningar i en storstadskommun, som ska bygga 20 000 nya bostäder och växa på många olika områden. Klara har sammanfattat sitt arbete med att driva förnyelse i komplexa miljöer som t ex stadsbyggnad i en artikel som är publicerad i tidningen Kvalitetsmagasinet under rubriken ”Teori möter praktik” Att driva förnyelse i komplexitet

Innehållet i denna artikel har mycket gemensamt med ett annat komplext område som i vissa sammanhang fått rubriken ”kunskapsstyrning” inom hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvård är en verksamhet som sällan låter sig ”styras” och därför kanske begreppen kunskaps- och beslutsstöd är mer relevanta. Om vi lägger till utmaningen att digitalisera detta kunskapsstöd så att det på ett smart sätt blir tillgängligt i de journalsystem som används i det dagliga arbetet hos vårdgivare runt om i landet så når komplexiteten än högre nivåer. Mementor arbetar för närvarande med ett initiativ för att kunna digitalisera medicinskt beslutsstöd och artikeln innehåller mycket relevans för detta initiativ.

I dagarna har Institutet för Framtidsstudier kommit med en rapport ”Bortom IT – Om hälsa i ett digitalt samhälle”. http://www.iffs.se/media/22074/bortom-it_low.pdf  Denna rapport utgår från samma teoretiska bas som Klaras avhandling innehåller. Rapporten drar också samma slutsatser när det gäller att hantera utmaningarna inom det område som hittills har kallats ”E-hälsa”.

Vi vill passa på att önska en skön jul- och nyårshelg och hoppas att den ger tid för reflektion samt tankar på det nya året.

Margareta och Lars

Vilken dag, full vinter i Stockholm i början av november med minst 3 dm nysnö och ett valresultat i USA som även det visar på hur oförutsägbar verkligheten är.

Om vi flyttar oss från vädret och politiken till ett annat komplext område som kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård, så är det uppenbart att det finns många olika kraftfält som påverkar utvecklingen av hur kunskap kan bidra till bättre diagnos- och behandlingsmetoder. Och om vi dessutom lägger till hur detta stöd ska kunna implementeras i vårdens IT-miljöer, så att stödet verkligen kan användas i den dagliga vårdverksamheten, får vi en rejält ökad komplexitet.

Mementor har i olika uppdrag länge varit engagerade i det område som ibland benämns ”kunskapsstyrning” inom vård och omsorg. Klara Palmberg-Broryds avhandling ”Beyond Process Management”, som utgör en del av basen i Mementors syn på utveckling, beskriver att vår tid behöver mer än ”linjära” utvecklingsmetoder. Länk till avhandlingen: Beyond process management

Stora förhoppningar har knutits till att ett nytt modernt IT-stöd för hälso- och sjukvården i de stora regionerna i landet (med kommunalt samarbete) skulle kunna ”lösa” de utmaningar som finns. Vi kan nu notera att detta samarbete kring en gemensam upphandling som skulle resultera i ett samlat IT-stöd inte verkar bli av i nutid. Respektive region gör istället sina egna val utifrån den situation man befinner sig i.

Den statliga utredningen ”Effektiv vård”, SOU 2016:2, http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf, som kom i våras, tar på många ställen upp behovet av mer samlat förhållningssätt, bl a med dessa ord: Kunskapsstöden måste vara lätta att nå, vilket betyder att de helst bör vara integrerade i journalsystemen eller på annat sätt lätt nåbara. De behöver vara lätta att använda, vilket betyder att de behöver vara korta och ha karaktären av beslutsstöd. Utredningen uttryckte stora förhoppningar på den gemensamma upphandling av journalsystem som nu alltså inte ser ut att bli av.

Vi tror att utveckling i ett komplext adaptivt system som ”IT-baserad kunskaps- och beslutsstöd inom vård och omsorg” måste utgå från de principer som gäller utveckling i komplexa adaptiva system. Dessa principer finns väl beskrivna i den populär-vetenskapliga artikel skriven av Klara Palmberg Broryd och publicerad i tidningen Fysioterapeuten Om att leda och driva utveckling – processer, matriser och att leda i komplexitet

Hur gör man då istället? Lars Palmberg, seniorkonsult på Mementor Ledarskap med mångårig erfarenhet från utveckling inom E-hälsoområdet inom Stockholms läns landsting och nationellt har skrivit ett ”White paper”, Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård, som behandlar detta med att integrera medicinskt kunskaps- och beslutsstöd i olika journalsystem på ett samlat sätt genom att utnyttja en gemensam öppen plattform. Läs mera och hämta White paper på: Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps-­‐ och beslutsstöd inom hälso-­‐ och sjukvård

Den värld vi lever i är mer sammankopplad och ömsesidigt beroende än någonsin. Information, varor, tjänster och idéer rör sig snabbt på en globalt plan. Utmaningarna för nationer och organisationer att hantera denna öppenhet och dynamik har aldrig varit större. Det är lockande att försöka hitta enkla ”förklaringar” och enkla ”lösningar” för att hantera komplexa utmaningar i samhället och för den delen även i de organisationer som vi verkar i.

Det som är komplext kan inte förenklas! Det finns många mörka moln på den internationella himlen och handlingsbara alternativ saknas fortfarande för att hantera konflikter på annat sätt än med våld. Även inom organisationer och särskilt stora organisationer finns det mycket komplexitet. Det är lockande att lansera en ny ”idé”, ”metod” eller för den delen en ny ”ledare”.  Inom politiken är ju detta uppenbart.

Men det är ju inte ledaren i sig utan det ledarskap som hen utövar som har betydelse. Att leda i komplexitet ställer andra krav på ledarskapet än att leda ett sammanhang som är komplicerat. Vi anser att det är av stor betydelse att se skillnaden mellan det som är komplicerat och det som är komplext. Det som är komplicerat kan med hjälp av ”lösningar” göras enklare och där kan ett ”starkt” ledarskap hjälpa till med att införa sådana lösningar. I komplexa miljöer är ett sådant ledarskap otillräckligt, ibland helt kontraproduktivt eller i värsta fall totalt destruktivt. I världshistorien finns ju fruktansvärda exempel på detta.

Komplexitet kräver ett annat ledarskap, eftersom ledaren inte kan ”styra” hur saker och ting ska utföras eller vara. Mementor arbetar med angreppssätt för att möta och hantera komplexitet. Det är inte någon ”metod”, eftersom systematiska metoder inte fungerar särskilt bra i komplexa miljöer. Istället kallar vi det för ”angreppssätt”.

Mementor kan på olika sätt bistå organisationer som ofta möter och behöver hantera komplexitet. Läs mer här

Mementor har under februari-mars genomfört ett uppdrag för Socialförvaltningen i Solna stad med fokus på den enhet som har socialtjänst för ungdomar som sitt ansvar. Enheten arbetar både med myndighetsuppgifter och med att koordinera insatser av olika slag för de ungdomar som finns inom Socialförvaltningens ansvar.

Syftet med uppdraget var att identifiera olika utvecklingsbehov, arbetsformer och möjliga nya sätt att organisera verksamheten som bidrar till att möta de krav som på olika sätt finns. Framförallt för att kunna leva upp till de kvalitetslöften som Solna stad har lovat hålla och som medför att man som enhet behöver kunna samverka nära andra enheter inom och utanför kommunen.

Uppdraget handlade om att om att skapa en bild av nuläge och önskat läge genom intervjuer och dokumentstudier som sedan utgjorde underlag till ett gemensamt interaktivt arbetsmöte. Arbetsmötets mål var att skapa gemensamma bilder och ta fram handlingsbara alternativ. Socialtjänsten för ungdomar i en kommun är i sig en komplex verksamhet. Den är också del av andra komplexa adaptiva system som andra myndigheter, vård och omsorgsaktörer, familjer och vårdnadshavare.  Mementor bidrog med teori kring att arbeta och utveckla verksamhet och tjänster i komplexa miljöer. Mementor var också stöd i arbetet med att åstadkomma gemensamma bilder för det fortsatta utvecklingsarbetet i verksamheten.

Den 22 februari 2016 höll Margareta i en workshop på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon berättade om sin egen kunskapsresa och om sitt arbete och sina erfarenheter av ledarskap och utveckling i hälso- och sjukvården. Margareta ställde sig tidigt frågan om vem det är som egentligen bestämmer i hälso- och sjukvården. Och under de snart fyrtio åren hon har arbetat i och nära denna “bransch” så väntar hon fortfarande på svaret. Kanske är det därför hon intresserat sig så för Komplexa Adaptiva System (KAS), där teorin säger att ingen av de inblandade har mer än 15 % påverkan på systemet, oavsett position i hierarkin.

Mementor har sedan starten av företaget för 10 år sedan bl a arbetat med att förmedla och tillämpa den kunskap kring ledarskap och förbättringsarbete som växt fram under ett mångårigt samarbete mellan Sverige och Institute for Healthcare Improvement (IHI) i Boston. Koncepten kring metoder och modeller som Genombrott, Idealized Design, Värdekompassen och inte minst ”Triple Aim” behöver kompletteras med kunskaper och färdigheter om ledarskap för att kunna skapa rörelse och riktning i komplexa system.

I tidigare uppdrag för SKL har Mementor undersökt och beskrivit vikten av nationella stödstrukturer. Hur kan man bygga framgångsrika stödstrukturer – är ett kunskapsunderlag som år 2013 togs fram i samband med projektet “Ledningskraft”. “Ledningskraft” handlade om att förbättra vård och omsorg om de mest sköra äldre i vårt samhälle, men modellerna och angreppssätten är generella och kan tillämpas av alla som arbetar med utvecklings- och förbättringsarbete i komplexa miljöer där traditionella “top-down”-metoder inte fungerar. Kunskapsunderlaget är uppdaterat i februari 2016.

Ett nytt år har börjat. Nya tag och kanske också nya tankar. Vi har ägnat tiden under helgerna åt att vara ute på skidor, nästan varje dag. Vi har också läst en hel del om hur det som vi äter också påverkar våra kroppar. Och då både i form av ”livsmedel” och i form av ”läkemedel”.  Det är intressant att betrakta dessa två ”medel” för hälsa. Vi kan konstatera att det finns många starka krafter som påverkar.  Kommersiella aktörer (”Big Food” och ”Big Pharma”) har stora intressen av att de produkter man investerat i, kan säljas. Olika myndigheter som ”reglerar och rekommenderar” har en viktig uppgift att agera på ett trovärdigt sätt.

Mementor har i många år haft våra kunskaper kring ”komplexa adaptiva system” som referenspunkt för många av uppdragen. Ofta har det handlat om uppdrag kring organisering och styrning av olika organisationer inom området välfärdstjänster. Teorierna om ”komplexa system” är lika tillämpliga på samhällsnivå. Hur individer tänker och agerar, t ex kring sådant som påverkar hälsan är definitivt ett komplext område.

En person som spanat på detta är Nisse Simonsson, pensionerad läkare, specialist i kirurgi och som verkat i ledande roller i den offentliga hälso- och sjukvården.  Han skrev bl a en bok ”Hjärnbruk” 2004 som fick bred spridning och har fortsatt skriva och föreläsa om hjärnan och om hjärnhälsa. Han har på senare år intresserat sig allt mer för att såväl läkemedelsbehandlingar och som kostrekommendationer kan ge sken av att vara baserade på ”evidens”, men att det kanske inte alls förhåller sig så. Hans spaning utgår både från den information som finns i form av vetenskapliga rapporter och utifrån egna erfarenheter från läkemedelsbehandlingar och hur dessa påverkat den egna hälsan. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nisse_Simonson

Nisse Simonsson som öppet idag ifrågasätter ”sanningar”, som vi, och för den delen många av hans läkar-kollegor lärt sig, är verkligen en folkhälsoupplysare. När blir en ”sanning” en sanning i de breda lagren kan man undra? När börjar man på allvar ta hänsyn till nya rön inom vården när det gäller råd om kost och hälsa? När görs samma ”kunskap” tillgänglig för såväl vårdprofessionella som patienter och invånare? Följ gärna Nisse på Facebook.

Mycket av grundläggande biokemiska kunskaperna om hur kroppen hanterar både läkemedel och livsmedel finns, men hur ska de kunskaperna tillämpas i kostråden? Måste inte vården börja betrakta kost som ”läkemedel”, inte bara som ”näringsintag”? Vilken aktör tänker på helheten när ansvaret för de mest sköra i samhället är delat mellan kommun och landsting?

Mementors utmaning nu är att fundera på hur vi, med våra kunskaper om förändring och utveckling i komplexitet, skulle kunna bidra inom dessa områden.  Vi upplever det som viktigt och nödvändigt!